Kändisskvaller

På Konsum där jag brukar handla är det ofta kändisar. Inte dokusåpavarianter utan riktiga superkändisar. Av den typ som kallas för rockikon (med rätta), blir invalda i Svenska Akademin eller vinner förtalsmål mot Expressen.

När jag jobbade med Birger brukade han ofta prata om hur jobbigt det var att bli igenkänd. Att inte kunna gå in i en affär som vem som helst. Där varje köp blir en politisk markering. Där valet mellan DN och Svenskan, mellan lättmjölk och standard, mellan 88:an och Magnum inte längre handlar om tycke och smak, utan är något som hon i kassan och alla i kön kommer att berätta för vänner och bekanta om.

Som den gången Birger kom tillbaks till kiosken i den lilla hålan och tanten mindes exakt vad han köpte när han var där senast. Vilket var för tio år sen.

Jag har arbetat tillsammans med kändisar i flera år. Jag vet hur mycket många av dem längtar efter att kunna leva ett vanligt liv. Att slippa blickarna och kommentarerna bakom ryggen. Att få välja vilken tidning man vill läsa utan att någon bryr sig. Jag om någon borde veta hur jobbigt det är.

Ändå kan jag inte låta bli att notera vilka varor kändisen framför mig har i sin korg. Kanske finns där nåt smaskigt skvaller?