I lördags, när vår lilla hyrda Nissan Micra slirade runt på dåligt plogade vägar med en helt igenisad bakruta, förbannade jag Kung Bore och alla hans kusiner. Men ikväll, när snön på de nedtyngda granarna gnistrade i det varma ljuset från ellamporna, glidet var alldeles makalöst och temperaturen lite lagom kall, så blev jag påmind om hur underbar vintern kan vara.
När rådjuret stilla betraktade oss i månskenet kände jag att jag aldrig ville åka hem igen. Men upplevelsen var starkare än mina otränade skidmuskler så nio kilometer fick räcka som säsongspremiär. Imorgon kommer jag nog inte att kunna gå, men vad gör väl det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar