Förälskelse

När jag verkligen vill unna mig någonting så brukar jag gå ut och köpa en ny cd eller en ny bok. Eftersom jag köper alla nya skivor jag vill ha på en gång som de kommer ut, så är det inte alltid helt lätt att komma på någon som man saknar. Så då kan det ibland bli riktiga chansningar. (Att provlyssna i affären är fegt, man provläser ju inte böcker eller hur?)

Sen är det också ofta så att bra skivor inte blir bra förrän efter ett par genomlyssningar. Man måste liksom lära känna varann först innan man kan bestämma sig för att det är ett förhållande att satsa på. Men de gånger det funkar, då jag kommer hem med något okänt och en ny värld öppnar sig kan jag bli alldeles ifrån mig av lycka.

Samma känsla som när man läser en bok med en tidigare oläst författare. Upphetsningen inte bara av den bok jag nu läser, utan också av vetskapen om att det finns fler av samma hand. Som kanske är lika bra - eller ännu bättre. Så mycket mer att upptäcka och lära känna. Som de första små hoppen på de rosa molnen i en förälskelse. Bara att ge sig hän och låta sig berusas.

Sen går det naturligtvis ibland länge utan nya romanser. Då man får försöka överleva med hjälp av gamla bekanta. Idag blev det ett sådant säkert kort: Johann Sebastian Bach. Pålitlig som få. Och jag är ju så svag för begravningsmusik!