Min teve, en trogen vän sen många år, ligger för döden. Han har mått dåligt hela våren så jag är inte helt oförberedd. Men det känns ändå tungt och sorgligt. Symptomen har accelererat gradvis, från vita blixtar som fräser förbi till att färgerna flimrar runt i konstiga tjocka streck. Det är uppenbart att det inte längre är en fråga om det oundvikliga, utan om hur lång tid vi har kvar tillsammans.
Samtidigt tror jag att den har haft ett ganska lyckligt liv. Växte upp som hotellteve, av storleken att döma* var det nog inte på något av de mer fashionabla hotellen i stan. Han har visserligen inte velat berätta så mycket om den tiden, men jag är tämligen säker på att han fick sin beskärda dos av dåliga porrfilmer som tonåring. Till sommaren är det exakt tio år sen som vi träffades för första gången och han flyttade hem till mig i min nya lägenhet på Söders höjder. Sedan dess har vi haft ett stilla och harmoniskt liv tillsammans. Visserligen råkade jag hälla ett glas mjölk i hans fjärrkontroll en gång. Men å andra sidan har jag skonat honom från såpaserier, Formel 1 och billiga amerikanska skräckfilmer. Så vi är överens om att låta udda vara jämt!
Frågan är hur jag ska göra hans sista tid så bra som det går? Ska jag titta på allt skräp som finns ett par dygn, för att förkorta hans lidande så fort som möjligt. Eller ska jag ransonera mitt tittande så att vi kanske får en längre och mer kvalitativ tid tillsammans? Eftersom jag tror att han också vill se hela säsongen av House, och det sista avsnittet sänds den 19 juni, så får det bli det senare. Jag ska vårda honom ömt dessa sista veckor och hoppas att han klarar sig hela vägen. För ingen vill ju sluta sitt liv utan att få veta om Dr House får till det med sin exfru eller inte!
*Den är ganska liten men fråga mig inte om tum å sånt för det begriper jag mig inte på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Klart att tv:n ger med sig. efter den spännande ungdomen har han fått ruttna med melodifestivaler, depeche-reruns på MTV och Lyckochansen. Att han inte har ålat sig ut på din terrass och begått självmord är väl ett under...
Vart har för resten den reslige blondinen från Uddevalla tagit vägen? Länge sedan man läste hans väl valda ord.
jag tycker din tjock-tv skall vara glad att den fått dö en värdig död i ditt vardagsrum. Många av hans gelikar blir helt oförberedda rykta från sin miljö, flaktransporterade några mil och sedan lustmördade mot ett containergolv i metall efter en luftfärd på 3 meter helt utan att ha sett några p-filmer i barndomen.
jag föredrar ordet Fet-tv. Den beskriver statusen på den som tittar ;-)
Skicka en kommentar