Livet i en liten stad har sin speciella charm. Man pratar med grannar. Snackar skit om andra grannar. Vad som händer ute i den stora världen betyder inte så mycket. Lokaltidningen är full av viktigare saker. Som bilder på vinnaren i senaste fisketävlingen, ett reportage om att bygdens stora stolthet Howlin' Pelle* ska sommarprata i radio. Och ett helt uppslag med mingelbilder från senaste pensionärsdansen i Folkets Park.
I järnaffärn springer jag på min gamla klassföreståndare från gymnasiet. Han hälsar artigt men jag ser på honom att han minns mina usla betyg. På kvällen är det dags för veckans tipspromenad. Det kostar fem kronor (bara en sån sak - kan du få nåt i Stockholm ö h t för fem kronor?) att promenera runt en sjö och svara på töntigt enkla frågor. Kaffepaket lottas ut till alla som deltar. Och det lockar. Av kommunens 13 000 invånare är det ca 500 som traskar i elljusspåret varje vecka. Närmare folkfest är det svårt att komma!
Imorgon har förhoppningsvis pappa och jag snickrat färdigt trappan till balkongen, så jag kan ta tåget till storstan igen. Det ska bli skönt att sova i egen säng. Få tillgång till riktigt bredband. Andas avgaser, snubbla över tiggare och höra sirener om kvällarna...
* Alla som har det minsta koll på dagens musikliv vet så klart att Howlin' Pelle är sångare i Fagerstabandet the Hives, ett av Sveriges största musikexportsuccér de senaste åren.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Storyn avslöjar inte om du nappade på erbjudandet?
Vem av våra gamla klassföreståndare är det som man riskerar att springa på? Kemimannen som glömde bort att han var vår klassföreståndare? För om det var Termossprängaren så har du mött en gengångare?!
bilder från balkongtrappsbygget är det vi vill se!
Vi vill veta exakt vilka frågor det var på tipsrundan.
idyll. jag får kalla kårar. är rätt orolig för att vi ska spendera nästa helg ända ute på djurö. det blir att ta med automatkarbinen och björnfällan. skriver om jag överlever
Inga spöken i järnaffärn här inte. Det var en livs levande, men något gråhårigare, Herbert B!
Självklart vill jag vara där alla andra är, och traskade därför elljusspåret runt tillsammans med resten av stan. Men jag hoppas att jag inte vinner något kaffepaket. Dels för att jag ju inte dricker kaffe, men framförallt för att man då hamnar med namn i lokaltidningen...
Skicka en kommentar